Jordfelsbrytare: så fungerar den och vilken du behöver

Så fungerar en jordfelsbrytare

All ström som går ut i fasledaren ska komma tillbaka genom nolledaren. Jordfelsbrytaren låter båda ledarna passera genom en ring, en så kallad summaströmstransformator. Så länge strömmarna är lika stora tar de ut varandra.

Hittar strömmen en annan väg till jord, genom en skadad apparat, fukt eller en människa, saknas den på vägen tillbaka. Då blir summan inte längre noll. Det skapar en spänning i en lindning runt ringen, och en mekanism bryter både fas och nolla.

Skyddsjorden går aldrig genom ringen. Det är just den ström som tar vägen via skyddsjord eller mark som brytaren ska upptäcka. Elsäkerhetsverket påpekar att brytaren fungerar i både jordade och ojordade anläggningar, så även ett gammalt ojordat uttag får skyddet.

Testknappen, oftast märkt T, kopplar in ett motstånd som skickar en liten ström förbi ringen. Hos Hager motsvarar den 30 mA. Brytaren ska slå ifrån direkt när du trycker.

Har du jordfelsbrytare? Så känner du igen den

Börja i elcentralen. Enligt Elsäkerhetsverket sitter den fasta jordfelsbrytaren vid centralen i många bostäder, framför allt i nyare. Hos Hager är en tvåpolig jordfelsbrytare två moduler bred och en fyrpolig fyra moduler.

Lättast känner du igen den på testknappen. Alla jordfelsbrytare har en, ofta märkt T, skriver Elsäkerhetsverket. På fronten står också märkutlösningsströmmen, som 30 mA eller 0,03 A på bilden överst. Hittar du ingen sådan apparat i eller vid centralen saknar den troligen jordfelsbrytare.

Har brytaren löst ut står spaken i frånläget, alltså samma läge som när du själv slår av den. Du återställer den för hand genom att föra spaken tillbaka. Slår den ifrån igen direkt finns felet kvar. Då hjälper guiden Jordfelsbrytaren löser ut dig att ringa in gruppen.

I centralen, i uttaget eller i sladden

Elsäkerhetsverkets broschyr beskriver tre former. Den vanligaste monteras i eller bredvid centralen och skyddar hela anläggningen eller vissa grupper. Den finns i två- och fyrpoligt utförande.

Det finns också jordfelsbrytare som är sammanbyggda med ett vägguttag. Enligt broschyren kan de passa i äldre anläggningar, för att skydda enstaka uttag i till exempel bad- eller duschrum. Ett sådant uttag ingår i den fasta installationen och monteras av ett elinstallationsföretag.

Den tredje formen är den portabla, som du sätter i ett vanligt uttag. Den skyddar bara det som kopplas in i den, och den får du koppla in själv.

Det här skyddar den inte mot

Elsäkerhetsverkets broschyr om jordfelsbrytare går igenom sex fel som kan uppstå i en elanläggning. I tre av dem ger brytaren inget skydd alls:

• Avbrott i PEN-ledaren. Det är ledaren i elnätet som är nolla och skyddsjord på samma gång. Bryts den kan skyddsjordade delar i huset bli spänningssatta.
• Kontakt mellan fas och nolla. Broschyren nämner ett ledande föremål som förs in i båda hålen i ett uttag. All ström kommer tillbaka, så brytaren ser ingen skillnad.
• Kontakt mellan två faser, till exempel ett isolationsfel i ledningsnätet.

Ett fjärde fel, en fas som får kontakt med en skyddsjordad apparatkåpa, är personsäkert redan utan jordfelsbrytare. Andra skydd tar hand om det, men brytaren ger ett extra brandskydd. Elsäkerhetsverket kallar jordfelsbrytaren ett kompletterande skydd till säkringar och skyddsjordning. Den ersätter inget av dem.

30 mA eller 300 mA

Siffran på brytaren är märkutlösningsströmmen. Det är den felström brytaren är byggd för att bryta vid. För personskydd ska den vara högst 30 mA, och en brytare för personsäkerhet ska enligt Elsäkerhetsverket vara märkt 0,03 A eller 30 mA.

300 mA är ett brandskydd. Små strömmar till jord kan orsaka brand, och det är jordfelsbrytaren, inte säkringen, som känner av dem. För enbart brandskydd rekommenderar Elsäkerhetsverket högst 300 mA.

I större anläggningar sitter ibland en selektiv 300 mA-brytare, märkt S, före brytarna för personskydd. Den har en inbyggd fördröjning, så att brytaren närmast felet hinner lösa ut först och resten av anläggningen behåller strömmen.

Så läser du märkningen

Brytaren på bilden överst är märkt IΔn = 0,03 A. Det är märkutlösningsströmmen, alltså 30 mA. In = 40 A är märkströmmen. En jordfelsbrytare har inget eget skydd mot överlast och kortslutning. Hager skriver därför att överströmsskyddet aldrig bör vara större än brytarens märkström.

Den lilla snöflingan med siffran 25 är den lägsta temperatur brytaren är gjord för. Enligt Elsäkerhetsverket ska en jordfelsbrytare som används utomhus klara minus 25 grader.

Hur snabbt löser den ut?

Standarden för jordfelsbrytare, IEC/EN 61008, sätter en högsta tid. Vid 30 mA ska en vanlig brytare bryta inom 300 millisekunder. Vid fem gånger så hög felström, 150 mA för en 30 mA-brytare, är gränsen 40 millisekunder. Det sammanfattar Siemens i en genomgång av normapparater.

Verkliga brytare går ofta fortare. Siemens anger 20 till 40 millisekunder för sina brytare av typ A.

Korttidsfördröjda brytare, märkta K eller HI beroende på tillverkare, väntar en kort stund innan de bryter. De håller sig ändå inom samma tidsgränser. Hager rekommenderar dem för stora belysningsgrupper och datorer, där korta strömspikar annars ger onödiga utlösningar.

Typ AC, A, F och B: vilken ska du ha?

Typerna skiljer sig i vilka slags felströmmar brytaren kan upptäcka. Elektronik i dimmers, datorer, tv-apparater och varvtalsstyrda verktyg ger felströmmar med en likströmsdel. En brytare som bara känner av ren växelström kan missa dem.

Elsäkerhetsverket rekommenderar typ A för vanliga installationer, eftersom de flesta hem har elektronik som ger pulserande likström. Typ F är gjord för enfas frekvensomriktare, som kan ge felströmmar med andra frekvenser än nätets 50 Hz. Typ B är den enda som också upptäcker ren likström.

Siemens beskriver valet som två frågor. Kan utrustningen ge ren likström vid fel? Då behövs typ B. Kan den ge felströmmar med varierande frekvens? Då behövs typ F. Annars räcker typ A.

Värmepump och tvättmaskin: manualen avgör

Hager rekommenderar typ F för tvättmaskiner, värmepumpar och luftkonditionering med enfas växelriktare. Tillverkaren av apparaten kan ändå kräva något annat. Installationsmanualen till Qvantums luft/vattenvärmepump QA kräver en separat jordfelsbrytare på 30 mA och rekommenderar typ B. Ge manualen till elektrikern innan centralen planeras.

Laddbox och solceller: typ B eller likströmsskydd

För laddboxar finns ett tilläggskrav i installationsstandarden SS 436 40 00, avsnitt 722.531.2.3.4. Elsäkerhetsverket sammanfattar det så: antingen en jordfelsbrytare av typ B, eller typ A tillsammans med utrustning som bryter vid likström över 6 mA.

Vissa laddboxar har ett sådant likströmsskydd inbyggt. Då räcker en typ A före laddpunkten, om tillverkaren anger det i manualen. Saknar laddboxen inbyggt likströmsskydd rekommenderar Hager typ B.

Laddpunkten ska också ha en egen jordfelsbrytare. Elsäkerhetsverket hänvisar på sidan Installera din laddningspunkt till SEK Handbok 458: laddboxen ska inte kopplas in under fastighetens jordfelsbrytare.

För solcellsanläggningar som skyddas av jordfelsbrytare kräver standarden typ B, enligt samma svar från Elsäkerhetsverket.

Har grannen solceller eller laddbox? En utredning från Luleå tekniska universitet bekräftar att typ A ger fullgott skydd i vanliga bostäder även då. Du behöver alltså inte byta din brytare för grannens skull. Mer om själva installationen finns på sidan om laddbox i Stockholm.

Krav på jordfelsbrytare: vad gäller, och sedan när?

Kraven har alltid gällt nya anläggningar, ombyggnader och utvidgningar. De har aldrig varit retroaktiva. En bostad får alltså ha den elanläggning som var tillåten när den byggdes, och därför saknar många äldre hus jordfelsbrytare helt.

Sedan december 2022 säger ELSÄK-FS 2022:1 att en anläggning ska vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis. Följer elektrikern svensk standard anses det uppfyllt, om inget annat visas. Avviker elektrikern från standarden ska bedömningen dokumenteras.

Enligt Elsäkerhetsverket kräver standarden jordfelsbrytare för:

• allmänna uttag upp till 32 A som används av vanliga personer
• flyttbar utrustning upp till 32 A som används utomhus
• kretsar som matar belysning i bostäder
• vissa utrymmen och installationer, till exempel badrum

När det inte finns något krav

Kraven gäller nyinstallation, ombyggnad och utvidgning. I tre vanliga fall ställer Elsäkerhetsverket ändå inget krav på jordfelsbrytare:

• Byte av elcentral. En äldre anläggning ska uppfylla kraven från när den byggdes. Elsäkerhetsverket rekommenderar ändå jordfelsbrytare vid centralbytet, eftersom tilläggskostnaden är liten i sammanhanget.
• Byte av ett trasigt uttag på fasaden eller balkongen. Det räknas inte som ombyggnad.
• Ett nytt uttag i ett befintligt torrt rum i en bostad vars anläggning är utförd före 1 januari 2000. Det är en utvidgning, men övergångsbestämmelserna i ELSÄK-FS 2022:1 undantar den.

Att något inte krävs betyder inte att det är onödigt. Saknar bostaden jordfelsbrytare skriver Elsäkerhetsverket att du bör låta installera en, och den fungerar även i ojordade anläggningar. Byter du elcentral, se byte av elcentral för hur det går till.

Testa jordfelsbrytaren: minst två gånger per år

Elsäkerhetsverket skriver att jordfelsbrytaren ska testas minst två gånger per år eller enligt tillverkarens anvisningar. Tryck på testknappen. Strömmen till de skyddade grupperna ska försvinna direkt. Fäll sedan upp spaken igen.

Testet motionerar också mekanismen. Enligt Hager kan en brytare som står tillslagen länge få en trög mekanism, och då riskerar den att inte lösa ut vid ett riktigt fel. Det finns självtestande brytare som testar sig själva var 28:e dag utan att bryta strömmen.

Bryts inte strömmen när du trycker? Kontakta ett elinstallationsföretag direkt, för då kan du inte lita på skyddet. Felet kan sitta i brytaren eller i installationen efter den. Hager skriver att det oftast beror på att nolla och skyddsjord har kontakt någonstans efter brytaren.

Testknappen visar att mekanismen fungerar. Vill du vara helt säker bör du enligt Elsäkerhetsverket låta ett elinstallationsföretag kontrollera funktionen. En portabel jordfelsbrytare som inte bryter vid test lämnar du tillbaka i butiken eller på elåtervinningen, och köper en ny.

Kommer utlösningarna på natten eller när det regnar finns en egen guide om det mönstret.

Byt jordfelsbrytare från före 1996

Är din jordfelsbrytare tillverkad före 1996 rekommenderar Elsäkerhetsverket att du byter den. Skälet är att det 1996 infördes tester som kontrollerar att brytaren klarar olika miljöer. Vet du inte hur gammal din brytare är kan elektrikern ta reda på det vid ett besök.

Myndigheten skriver också att en jordfelsbrytare inte håller för evigt. Testknappen är ditt sätt att märka när den slutat fungera.

En eller flera jordfelsbrytare i centralen?

Alla apparater läcker lite ström till jord. En ny tvättmaskin läcker omkring 3 mA enligt Elsäkerhetsverket, och läckaget ökar när maskinen blir äldre, sliten och smutsig. Brytaren känner summan från alla apparater på sina grupper.

Huvudregeln är att den sammanlagda läckströmmen ska vara högst en tredjedel av märkutlösningsströmmen. För en 30 mA-brytare blir det 10 mA. Hager räknar med ungefär 2 mA läckström per 10 A last. Marginalen behövs, för enligt broschyren kan ett kontinuerligt läckage på drygt 15 mA räcka för att en brytare för personskydd ska lösa ut.

Därför kan centralen delas upp på flera jordfelsbrytare. Slår en enda brytare ifrån hela huset stannar värmen, larmet slutar fungera och kyl och frys blir strömlösa. Med flera brytare blir bara en del av huset mörk. Grupper som inte får stanna, som frysen, eller som lätt får läckström, som utebelysning, kan enligt Hager få en egen personskyddsautomat.

Hur säkringar och proppar fungerar, och vilken storlek som hör till vilken grupp, står i guiden säkringar och proppar.

Inkoppling av jordfelsbrytare i fem- och fyrledarsystem

Inkopplingen gör elektrikern, men principen är värd att känna till. Den förklarar varför en felkopplad grupp löser ut direkt, och varför elektrikern frågar om centralens ålder.

• En tvåpolig brytare tar fas och nolla till enfasgrupper. En fyrpolig tar tre faser och nolla.
• Skyddsjorden kopplas aldrig genom brytaren. Den går direkt till skyddsjordsskenan.
• Efter brytaren sitter en egen nollskena. Där ska bara nollorna från de skyddade grupperna sitta, och den får aldrig ha kontakt med skyddsjorden.
• Fasen och nollan till en grupp måste komma från samma sida av brytaren. Tar gruppen fasen efter brytaren och nollan före den, ser brytaren strömmen gå ut men aldrig komma tillbaka. Då löser den ut direkt.
• Vissa brytare har en bestämd matningsriktning. Hager anger att deras typ B och självtestande brytare ska matas ovanifrån, och hänvisar till bruksanvisningen.

I ett femledarsystem kommer tre faser, nolla och skyddsjord som fem separata ledare. I ett äldre fyrledarsystem delar nolla och skyddsjord på en ledare, PEN-ledaren. Hagers tekniska blad om jordfelsbrytare visar hur en befintlig proppcentral med PEN-ledare kompletteras med jordfelsbrytare. Förbindelsen mellan noll- och skyddsledarplinten ska brytas, och nolla och skyddsledare får inte mötas efter brytaren. PEN-ledaren delas alltså i nolla och skyddsjord före jordfelsbrytaren. Var och hur det görs i din central avgör elektrikern.

Får du byta jordfelsbrytare själv?

Nej. Att montera eller byta en jordfelsbrytare i den fasta installationen är elinstallationsarbete. Elsäkerhetsverket skriver rakt ut att det inte är något du får göra själv.

Grunden finns i ELSÄK-FS 2017:2. Enligt dess andra kapitel räknas det som elinstallationsarbete att byta ut elektrisk utrustning som är fast installerad. Undantagen för den som inte är elektriker står i 3 kap. 1 §. De gäller bland annat byte av befintlig strömbrytare och befintligt vägguttag för högst 16 A i egen dosa, och byte av fast ansluten ljusarmatur i torra utrymmen i bostäder. Att sätta in något nytt finns inte med, och inte heller utrustning i elcentralen.

Det här får du göra: trycka på testknappen, återställa brytaren när den löst ut, slå av och på grupper och koppla in en portabel jordfelsbrytare i ett uttag. På Elsäkerhetsverkets lista över vad du får göra själv står även byte av trasig proppsäkring och återställning av automatsäkring. Olagligt elinstallationsarbete är straffbart, så kontrollera att företaget du anlitar är registrerat hos Elsäkerhetsverket.

Vad påverkar priset, och gäller ROT?

Centralen styr mest. I en modern central kan en jordfelsbrytare ibland kompletteras direkt. En kombienhet är enligt Elsäkerhetsverket ett enkelt sätt att komplettera en befintlig central. Ibland är ett byte av hela centralen rimligare, och då ingår brytaren i det jobbet.

Utöver centralen påverkar fyra saker vad du betalar:

• När arbetet görs. Vardagar dagtid kostar minst. Kvällar, nätter och helger har jourtillägg.
• Vad som ska göras. Att komplettera en central är ett planerat jobb. En brytare som löser ut av ett dolt jordfel kräver i stället felsökning grupp för grupp.
• Materialet. Jordfelsbrytaren och övriga delar debiteras till självkostnad plus påslag och står specificerade på fakturan.
• Fast pris eller löpande. Ett avgränsat jobb som en ny brytare passar för fast pris. Felsökning med okänd omfattning startar oftast löpande, med en ram som du får först.

Hos oss får du priset innan arbetet börjar. Se våra priser för hur vi räknar.

ROT-avdraget är 30 % av arbetskostnaden, inte materialet. Skatteverket godkänner avdrag för att installera och komplettera elcentraler och för att modernisera el, och dit räknas normalt en ny jordfelsbrytare. Enbart felsökning ger inget avdrag. För en laddpunkt får du antingen ROT eller skattereduktion för grön teknik, inte båda.

Går brytaren inte att återställa och värmen hänger på den, ring jouren. Vår jourutryckning börjar på 4 300 kr efter ROT-avdrag, när arbetet ger rätt till avdrag. Blir det enbart felsökning gäller inte avdraget, och du får priset innan vi börjar.

När du ska ringa en elektriker

• Strömmen bryts inte när du trycker på testknappen.
• Jordfelsbrytaren går inte att återställa, inte ens med alla grupper avslagna.
• Centralen saknar jordfelsbrytare, eller brytaren är tillverkad före 1996.
• Du ska installera laddbox, värmepump eller golvvärme och behöver rätt typ.
• Det luktar bränt eller är varmt vid centralen. Slå av huvudbrytaren om du kan göra det utan att röra något varmt, och ring jouren. Vid brand eller rök, ring 112. Mer om det i guiden brandlukt från eluttag.

El Jour 24 har jour dygnet runt i Stockholm. Vi felsöker jordfelsbrytare som inte går att återställa och kompletterar centraler med rätt skydd. Läs mer om eljour i Stockholm eller om elcentral och säkringar.