Säkringar och proppar: färger, ampere och typer

Färgkoden: från 2 till 63 ampere

Varje propp har en liten färgad pärla i toppen. Färgen visar proppens märkström, alltså hur mycket ström den är gjord för att släppa igenom utan att lösa ut. Samma färg sitter på passdelen i botten av proppfästet. Koden är internationell och gäller både de vanliga DIAZED-propparna och de mindre NEOZED-propparna.

Två saker i tabellen förvånar många. Den första är att 16 A är grå, inte silver, även om de flesta säger silver. Den andra är att huvudsäkringarna vid elmätaren följer exakt samma färger. En gul propp vid mätaren är alltså en 25 A huvudsäkring, och en svart är 35 A. Påståendet att huvudsäkringar har egna färger stämmer inte.

I riktigt gamla proppskåp kan du hitta en grå propp märkt 15 A. Det är en äldre standard som 16 A har ersatt. Står det något annat på proppen än på pärlan gäller det som är tryckt på proppen.

DII, DIII och NEOZED: tre storlekar som inte går att blanda

Proppar finns i olika fysiska storlekar, och storleken följer märkströmmen. Därför passar en 35 A propp aldrig i samma fäste som en 10 A.

• DII (gänga E27) är den klassiska proppen i svenska proppskåp. Den finns från 2 till 25 A.
• DIII (gänga E33) är större och används från 35 till 63 A, oftast som huvudsäkring.
• NEOZED (D0) är en mindre variant för samma strömmar. D01 med gänga E14 går upp till 16 A, D02 med gänga E18 tar 20 till 63 A.

DIAZED och NEOZED byter inte plats med varandra. Köper du reservproppar, ta med en gammal propp till butiken eller läs av typen på proppfästet. På kartongen står både märkströmmen och storleken, till exempel «gG II 10A».

Passdelen: spärren som stoppar en för stor propp

I botten av varje proppfäste sitter en passdel, ibland kallad passkontakt. Den har samma färg som proppen som hör till gruppen och ett hål med bestämd storlek. Proppens kontaktspets blir tjockare ju högre märkström proppen har. En propp med för hög märkström når därför aldrig fram till kontakten.

Det betyder tre saker i praktiken:

• En mindre propp går alltid att skruva i. Den löser bara ut tidigare än den ska.
• Med en större propp tar det stopp, och det är meningen. Passdelen skyddar kabeln bakom väggen.
• Går en större propp ändå i har någon bytt passdel. Stämmer passdelens färg inte med gruppförteckningen, låt en elektriker kontrollera gruppen.

Passdelen är en del av den fasta installationen. Att byta fast installerad utrustning räknas som elinstallationsarbete enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter, så passdelen byts av ett registrerat elinstallationsföretag.

Så ser du om en propp har gått

När proppen löser ut smälter en tunn tråd inuti, och en fjäder skjuter ut signalpärlan. Titta genom glaset i propphuven. Saknas pärlan, eller ligger den löst i huven, har proppen gått.

Byt propp i sex steg

1. Stäng av eller dra ur det som var igång när strömmen gick. Ett värmeelement, en vattenkokare eller en dammsugare är vanliga orsaker.
2. Leta upp gruppen i gruppförteckningen på proppskåpets lucka.
3. Skruva ur propphuven. Ta bara i porslinet.
4. Ta ut den gamla proppen och sätt i en ny med samma märkström, alltså samma färg.
5. Skruva tillbaka propphuven ordentligt. En lös huv ger dålig kontakt och värme.
6. Slå på apparaterna en i taget.

Elsäkerhetsverket listar «byta trasig proppsäkring och återställa utlöst automatsäkring» bland det du får göra själv. Går proppen igen direkt finns det ett fel som behöver åtgärdas. Då är nästa steg felsökning, inte en ny propp. Vår guide Proppen går hela tiden går igenom orsakerna i den ordning en elektriker kontrollerar dem.

Varför du aldrig sätter i en större propp

Proppen skyddar kabeln, inte apparaten. En kabel på 1,5 mm² sitter vanligtvis på en 10 A grupp och en kabel på 2,5 mm² på 16 A. Exakt vad en kabel tål beror på hur den är förlagd, hur varmt det är och hur många kablar som ligger tillsammans. En för stor propp låter kabeln bli varm långt innan proppen reagerar, inne i väggen där ingen ser det.

Samma sak gäller allt som ersätter en propp: tråd, folie eller en spik. Det tar bort skyddet helt. Räddningstjänsten ryckte ut till 3 547 bränder och brandtillbud i bostäder som orsakades av fel i elektrisk utrustning under 2018–2022, enligt Elsäkerhetsverkets genomgång av MSB:s statistik. En säkring som gör sitt jobb är det billigaste skyddet mot att bli en del av den siffran.

Hur många watt klarar en propp?

Med 230 volt och en fas räknar du watt som spänning gånger ström. Siffrorna gäller det en grupp tål i längden. Det är summan av allt som är igång samtidigt på gruppen som räknas.

En propp är ingen exakt wattgräns. Den löser ut efter en kombination av ström och tid. En liten överlast kan den tåla en stund, medan en kortslutning bryts på en bråkdel av en sekund. Några sidor räknar fortfarande med 220 volt, men standardspänningen i Sverige är 230 volt.

Snabb, trög eller gG?

På äldre proppar står det ibland snabb eller trög. En trög propp tål korta strömtoppar, till exempel när en motor startar. En snabb propp löser ut direkt.

De flesta proppar som säljs i dag är märkta gG. Det är en allroundtyp för kabel och ledning som enligt tillverkarna är trög vid överlast och snabb vid kortslutning. I ett vanligt proppskåp är gG rätt val. Snabba proppar finns kvar för särskild utrustning, och där står typen oftast i gruppförteckningen.

Automatsäkringar: vad B10 och C16 betyder

I nyare elcentraler sitter automatsäkringar i stället för proppar. Elsäkerhetsverket kallar dem också minibrytare. De gör samma jobb men återställs med en spak i stället för att bytas.

Bokstaven framför siffran är utlösningskurvan. Den styr hur stor strömtopp brytaren tål innan den bryter direkt:

• B bryter momentant vid 3 till 5 gånger märkströmmen. Det är den vanliga kurvan i bostäder.
• C bryter momentant vid 5 till 10 gånger märkströmmen. Den används för laster med hög startström, som motorer och transformatorer.
• D tål ännu högre startström och hör hemma i industri, inte i hem.

Siffran är märkströmmen. B10 betyder 10 ampere med B-kurva. Löser en B10 ut varje gång dammsugaren startar kan det vara startströmmen, men det kan också vara ett fel i dammsugaren. Byt aldrig till en C-brytare för att slippa problemet. Ett byte av automatsäkring är elinstallationsarbete och görs av elektriker, som också avgör vilken kurva gruppen ska ha.

Du får själv slå på en automatsäkring som har löst ut. Elsäkerhetsverket påpekar att felet bör vara åtgärdat först. Går den inte att slå på, eller slår den ifrån direkt, finns felet kvar.

Huvudsäkringen: storlek, färg och vem som får byta

Huvudsäkringarna sitter vid elmätaren, oftast tre stycken, en per fas. De begränsar hur mycket ström hela bostaden kan ta ut samtidigt. 16 A är vanligast i villor. Storleken står på fakturan från ditt elnätsbolag, och den styr den fasta delen av nätavgiften.

Att byta storlek på huvudsäkringen gör du aldrig själv. Hos Vattenfall Eldistribution kontaktar du ett auktoriserat elföretag, som sköter bytet och anmälan. Vattenfall delar in storlekarna i intervall: 16–25 A, 35 A och 50–63 A. Byter du inom samma intervall, eller går ner, betalar du inget till nätbolaget, bara elektrikern. Går du upp till ett högre intervall tar nätbolaget ut en anslutningsavgift. Väntetiden är från ungefär en månad till över ett år om nätet måste byggas ut.

I Stockholmsområdet är Ellevio och Vattenfall Eldistribution de stora nätbolagen. Vilket du har står på elnätsfakturan, och villkoren skiljer sig mellan bolagen.

Huvudsäkringen kan vara rätt storlek att se över om du skaffar laddbox eller värmepump, eller om huvudsäkringen löser ut när många laster går samtidigt. Läs mer i vår guide om laddbox och lastbalansering.

Säkring eller jordfelsbrytare?

De två skydden gör olika saker och behövs båda. Säkringen och automatsäkringen skyddar ledningarna mot för hög ström, vid överlast och kortslutning. Jordfelsbrytaren jämför strömmen ut och tillbaka och bryter när ström läcker någonstans den inte ska, till exempel genom en människa. Den skyddar alltså mot elchock, något en säkring inte gör.

Har du ett proppskåp utan jordfelsbrytare saknar stora delar av bostaden det skyddet. En jordfelsbrytare kan ofta kompletteras i befintlig central, men det är arbete för ett elinstallationsföretag. Om den löser ut, se vår guide Jordfelsbrytaren löser ut.

Reservproppar och när du ska ringa

Ha en ask med reservproppar i varje storlek som finns i ditt proppskåp. För de flesta lägenheter och villor är det röda 10 A och grå 16 A, ibland gröna 6 A. Förvara dem vid skåpet tillsammans med en ficklampa.

Ring en elektriker när något av detta händer:

• Proppen går igen direkt efter bytet, även med allt urkopplat.
• Propphuven, fästet eller passdelen är brun, sotig eller varm.
• Det luktar bränt vid proppskåpet. Vid brand eller rök, ring 112.
• Passdelens färg stämmer inte med gruppförteckningen.
• Huvudsäkringen har löst ut.

El Jour 24 har jour dygnet runt i Stockholm och felsöker proppskåp, centraler och grupper som löser ut. Vill du byta proppskåpet mot en modern central med automatsäkringar och jordfelsbrytare, se byte av elcentral.