Byta strömbrytare och dimmer: koppla rätt, välj rätt dimmer för LED

Får du byta strömbrytare och dimmer själv?

Ja, om bytet är ett rent byte. Regeln finns i Elsäkerhetsverkets föreskrift ELSÄK-FS 2017:2, 3 kap. 1 §. Den undantar några få arbeten från elsäkerhetslagens krav på vem som får utföra dem, alltså 23–25 och 27 §§, så länge arbetet inte görs i en miljö med explosionsrisk. Punkt 1 lyder: «Att byta ut en elkopplare för högst 16 ampere, 400 volt som är placerad i en egen kapsling eller dosa.»

Ett krav i lagen gäller ändå när du byter själv. Enligt 26 § ska arbetet utföras så att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada. Undantaget handlar alltså om vem som får göra jobbet, inte om hur noga det ska göras.

På sidan Vad får jag göra själv med el? säger Elsäkerhetsverket samma sak i vardagsspråk. Där står bytet av en befintlig strömbrytare för högst 16 A, som sitter ensam i sin dosa, bland det du får göra själv. Ändringar i den fasta installationen står bland det du inte får göra.

Samma föreskrift förklarar vad en elkopplare är: «en apparat som är konstruerad för att bryta och sluta strömmen i en eller flera strömkretsar». I verktyget Koppla säkert kallar Elsäkerhetsverket både strömbrytaren och dimmern för en fast installerad elkopplare. Därför gäller samma regel för båda, och för rörelsevakter och timers i väggen.

Villkoret som avgör: likvärdig funktion och inkoppling

Koppla säkert sätter ord på villkoret. Om dimmern står det: «Du får byta en fast inkopplad dimmer … till en med likvärdig funktion och inkoppling.» Strömbrytaren har exakt samma formulering. Att installera eller flytta en strömbrytare eller dimmer får du däremot inte göra. Det får bara ett registrerat elföretag.

Två villkor ska alltså stämma samtidigt. Den nya apparaten ska göra samma sak som den gamla, och ledarna ska kopplas på samma sätt.

Varför räknas strömbrytare till dimmer inte som ett likvärdigt byte? Koppla säkert nämner inte fallet ord för ord, men myndigheten har svarat på frågan. En överinspektör på Elsäkerhetsverket sa så här till SVT 2011: «Men du får inte byta ut en strömbrytare mot en dimmer». Skälet han gav var att en dimmer kan kopplas på många fler sätt än en strömbrytare. Intervjun är äldre än dagens föreskrift, men den stämmer med villkoret om likvärdig funktion.

Enpolig, tvåpolig, trapp eller kors: vilken brytare sitter i väggen?

Strömbrytaren kallas också strömställare, och i vardagen ofta lampknapp. Innan du köper något behöver du veta vilken sorts koppling du har. Det syns på hur många ledare som sitter i brytaren och på hur många ställen lampan tänds från.

• Enpolig: den vanligaste. Brytaren bryter bara fasen. Den har två anslutningar, fasen in och tändtråden ut till lampan.
• Tvåpolig: bryter fas och nolla samtidigt med samma vippa. Brytaren har fyra anslutningar.
• Trapp: två brytare styr samma lampa, till exempel nere och uppe i en trappa. Varje trappbrytare har tre anslutningar. Mellan de två brytarna går två mellantrådar.
• Kors: tre eller fler ställen att tända från. En korsbrytare med fyra anslutningar sitter mellan två trappbrytare och byter plats på mellantrådarna.
• Kron eller dubbel: två vippor bredvid varandra som styr två lampor eller två grupper av ljus från samma ställe.

Dosan kan ändå rymma fler ledare än brytaren har anslutningar. Nollor och skyddsjord kan vara skarvade i dosan, och en matning kan gå vidare till nästa uttag eller brytare. Rör bara ledarna som sitter i brytaren, men mät på alla. Även en ledare som bara går igenom dosan kan vara spänningsförande.

Utanpåliggande strömbrytare

En utanpåliggande strömbrytare sitter i en egen kapsling på väggen i stället för i en infälld dosa. Föreskriften talar om en elkopplare i «en egen kapsling eller dosa», så samma regel gäller. En likvärdig brytare för högst 16 A får du byta själv. Behöver kabeln dras om eller kapslingen flyttas är det en ändring i den fasta installationen, och den gör ett elföretag.

En utanpåliggande dimmer tål mindre last än en infälld, eftersom värmen har svårare att komma bort. Schneider sänker högsta lasten med 30 procent i en utanpåliggande dosa för ett eller två fack.

Schemanummer och trapp/1-polig insats

Standarden IEC 60669-1 ger brytartyperna schemanummer. Schema 1 är en enpolig brytare, schema 6 en trappbrytare och schema 7 en korsbrytare. Två trappbrytare i samma ram heter 6+6. Numren står till exempel i ett provningsintyg för Panasonics brytare. En del insatser säljs som «trapp/1-polig», till exempel Hagers WDE303601. Samma insats fungerar då som enpolig eller som trapp beroende på hur ledarna sitter.

Märkströmmen och LED-gränsen

Alla strömbrytare är inte gjorda för 16 ampere. Hagers trapp/1-poliga insats är märkt 10 AX och anger 100 W LED som gräns i databladet. Schneiders Exxact-trapp är märkt 16 A enligt produktsidan hos Bauhaus. Sitter många LED-spotlights på samma brytare är det alltså värt att läsa märkningen på den nya insatsen innan du köper.

Djupet i dosan

Insatser bygger olika djupt. Schneiders trappinsats Exxact har ett inbyggnadsdjup på 15 mm och kräver en dosa som är minst 21 mm djup. Giras dimmerinsats 2450 00 bygger 24 mm och Hagers trapp/1-poliga insats 32 mm. Jämför den nya insatsens inbyggnadsdjup med dosan innan du köper. Får den nya insatsen inte plats i den gamla dosan är det inget byte längre, och dosan byts av en elektriker.

Fas, tändtråd och nolla i dosan

I en belysningskrets ska strömbrytaren bryta fasen. En enpolig brytare får aldrig sitta i nollan. En introduktion till elinstallationer som ligger på KTH:s webb säger det rakt ut: «OBS att det är fasen som ska kopplas genom strömställarna, inte nollan (blå)». Med en mekanisk brytare som är rätt kopplad är lampan då spänningslös i frånläge.

Ledaren som går från brytaren upp till lampan heter tändtråd. Den är spänningsförande när lampan lyser. I en enpolig koppling går nollan direkt till lampan och behövs inte i brytaren. Därför är det inte säkert att det finns någon nolla i dosan bakom strömbrytaren alls. Hur ledarna sedan kopplas i taket står i guiden om lampkontakt och DCL.

Lita aldrig på färgerna. Tändtråden kan ha nästan vilken färg som helst, och i äldre hus kan till och med en blå ledare vara tändtråd. Vad färgerna betydde under olika år står i vår guide om färgkoder på elkablar.

Så vet du att dosan är spänningslös

Elsäkerhetsverkets instruktion börjar med att du stänger av strömmen. Sedan ska du kontrollera att den är bruten, med en lampa eller en hårfön som du vet fungerar. Slå av gruppen i elcentralen, inte bara brytaren på väggen.

Den säkraste kontrollen i själva dosan gör du med en tvåpolig spänningsprovare. Den har två mätspetsar, och standarden för sådana provare för lågspänning heter IEC 61243-3. En beröringsfri provpenna är ett sämre bevis. Tillverkaren Klein Tools varnar i sin bruksanvisning: «If no indication, voltage could still be present.» Pennan kan alltså vara tyst fast ledaren är spänningsförande.

Prova provaren på ett uttag som du vet är strömförande, både före och efter mätningen. Mät sedan mellan alla ledare i dosan, även mellan varje ledare och jord. Det är vårt råd och ingen myndighetstext. Mätningen visar vad som finns i dosan, oavsett vad gruppförteckningen säger.

Byta strömbrytare steg för steg

Stegen bygger på Elsäkerhetsverkets egen instruktion för infälld strömbrytare. Myndigheten lägger till att du alltid ska kontakta ett elinstallationsföretag om du är det minsta osäker, eftersom felaktiga kopplingar kan innebära livsfara.

1. Bryt och kontrollera. Slå av gruppen och mät med provaren att det är spänningslöst.
2. Ta bort locket. Lossa vippan och täckramen så att insatsen syns.
3. Lossa insatsen. Skruva ur skruvarna som håller insatsen i dosan och dra försiktigt ut den.
4. Fota kopplingen. Ta en bild innan du lossar en enda ledare. Notera särskilt vilken ledare som sitter på den gemensamma polen. Märkningen skiljer sig mellan fabrikat, så se kopplingsschemat på insatsen.
5. Titta på isoleringen. Är isoleringen på ledarna sprucken slutar du här. Elsäkerhetsverket skriver att du då ska anlita ett elföretag.
6. Kontrollera koppartråden. Är tråden skadad klipper du bort den skadade biten.
7. Förbered ändarna. Har den nya insatsen skruvklämmor ska du skala 11 millimeter och tvinna trådarna. Har den fjäderklämmor följer du anvisningen på insatsen.
8. Koppla som förut. Varje ledare till samma funktion som i den gamla brytaren. Ingen koppartråd får sticka ut utanför klämman.
9. Montera och prova. Skruva fast insatsen i dosans fästring, sätt på locket, slå på gruppen och prova brytaren.

Märkningen på gamla och nya insatser skiljer sig ibland åt. Står det andra symboler på den nya, jämför med kopplingsschemat i förpackningen och med bilden du tog. Går det inte att para ihop varje ledare med en anslutning är bytet inte längre likvärdigt.

Framkant eller bakkant: RL och RC på dimmern

En dimmer sänker ljuset genom att bara släppa fram en del av varje halvperiod i växelspänningen. Det finns två sätt att göra det. En framkantsdimmer kapar början av halvperioden, och spänningen slår då på brant. En bakkantsdimmer startar mjukt vid nollgenomgången och bryter före slutet. På Schneiders dimrar heter framkant RL och bakkant RC.

Enligt dimmertillverkaren Lutrons genomgång av dimring passar framkant för lindade transformatorer, medan elektroniska transformatorer behöver bakkant. Alla tre dimrarna i lasttabellen tar mest LED-last i bakkant. Schneiders universaldimmer startar i bakkantsläget och känner igen lasten automatiskt. Giras dimmerinsats väljer också läge själv efter lasten. Schneiders går att ställa om till framkant när en viss lampa kräver det.

Lampan måste vara dimbar

Elsäkerhetsverket skriver på sin sida om belysning att du måste kontrollera att just din sorts LED-lampa kan dimras. En lampa som inte klarar dimring men ändå sitter på en dimmer kan störa annan elektrisk utrustning, i ditt hem eller hos grannen.

Svaret finns på förpackningen. EU:s ekodesignförordning för ljuskällor, (EU) 2019/2020, kräver en varning på förpackningen till en lös ljuskälla som inte går att dimra, eller bara går att dimra med vissa dimrar. I det senare fallet ska tillverkaren lista de dimrar som fungerar på sin webbplats. Läs den listan innan du köper dimmer. Kravet gäller ljuskällor som säljs var för sig. För inbyggda LED-spotlights och armaturer med fast ljuskälla får du läsa armaturens datablad.

Minsta och högsta last: räkna innan du köper

Varje dimmer har ett lastfönster för LED, ett lägsta och ett högsta värde. Ligger lampornas sammanlagda effekt under det lägsta kan ljuset flimra. Ligger den över det högsta blir dimmern för varm. Fönstret skiljer sig mycket mellan modeller:

Mönstret är tydligt. I framkant tar samma dimmer hälften så mycket LED-last eller mindre. Schneider skriver att LED i framkantsläget bara får anslutas upp till 10 procent av dimmerns högsta last, alltså 40 av 400.

Räkna så här: lägg ihop effekten på alla lampor som dimmern ska styra. Tolv spotlights på 9 W blir 108 W. Gira anger gränsen i watt, och där ryms det i bakkant med 120 W men inte i framkant med 60 W.

Watt på lampan, VA på dimmern

Schneider och Plejd anger LED-gränsen i VA, medan lampan är märkt i watt. Dimmertillverkaren Niko förklarar skillnaden: watt används för resistiva laster och VA för induktiva och kapacitiva. En LED-lampa är ingen ren resistiv last, och då är VA-värdet högre än wattalet. Dina 108 W kan alltså vara en bra bit mer än 108 VA.

Lämna därför marginal när du jämför lampornas watt mot en gräns i VA. Fråga lamptillverkaren om lampans VA-värde eller effektfaktor. Ännu säkrare är en dimmer som står på lamptillverkarens lista över dimrar som fungerar.

Schneiders manual sätter två gränser till för hela kretsen. Högst tre dimrar får anslutas till en ledning med 16 A säkring. Och dimring av vägguttag är inte tillåten, eftersom risken för överbelastning och fel sorts apparater blir för stor.

Smarta dimrar och nollan

Många vanliga dimrar klarar sig med två ledare, fas in och tändtråd ut. Schneiders Exxact-dimmer anger kort «Nolledare: Behövs inte». Giras insats fungerar med eller utan nolla, men utan nolla stiger minsta lasten för glödlampor och halogen till 50 W. Gira skriver också att vissa LED-lampor behöver nollan för att inte flimra.

Smarta dimrar ser annorlunda ut. Plejds DIM-01 har plintar för lasten, N, L och två styringångar, 1 och 2. Nollan har alltså en egen plint. Det är en modul som sitter i dosan bakom en tryckknapp eller ett lock, inte en vanlig insats. Manualen säger dessutom att allt arbete på produkten ska göras av en behörig elektriker.

Här blir lagregeln och tekniken samma fråga. Saknas nollan i dosan och den nya dimmern behöver en, måste en ny ledare dras dit. Då är inkopplingen inte längre likvärdig, och jobbet hör till ett elföretag.

Varför dimmern blir varm

En dimmer som känns ljummen är normal. Lutron räknar med att en väggdimmer har en verkningsgrad på omkring 99 procent. Den sista procenten blir värme i dimmern. En dimmer med 600 W last ger alltså ifrån sig omkring 6 W värme.

Värmen måste komma bort, och därför sänker tillverkarna den tillåtna lasten när dimmern sitter trångt eller varmt:

• Schneider: 30 procent lägre last i en utanpåliggande dosa för ett eller två fack, och 50 procent lägre i en för tre fack. Även regelvägg och flera dimrar bredvid varandra sänker lasten, och avdragen läggs ihop.
• Gira: är det varmare än 25 °C runt dimmern ska lasten minskas.
• Plejd: i isolerade eller varma miljöer, eller med flera brytare i samma dosa, sjunker den totala effekten.

Schneiders manual beskriver hur en överhettad dimmer beter sig. Den dimrar ner ljuset under drift och går inte att dimra upp igen. Rådet är att låta den svalna och minska lasten. Manualen varnar också för att blanda induktiva och kapacitiva laster på samma dimmer, och för transformatorer som inte är dimbara. Båda kan skada dimmern.

Fel efter bytet: flimmer, surr och svagt sken

Felsökningstabellen i Schneiders manual tar upp tre fel med LED-last:

• Flimrar bara på lägsta nivån: lasten är under dimmerns lägsta ljusnivå. Höj inställningen för lägsta ljusnivå.
• Flimrar hela tiden: fel driftläge. Prova att växla till framkant för LED.
• Dimras själv ner till lägsta nivån: kretsen är antingen överbelastad eller under minsta last. Minska eller öka lasten.

Lyser lamporna svagt fast dimmern är avslagen handlar det om läckström. Den belgiska tillverkaren Niko förklarar att långa kablar kan ge kapacitiva effekter, och att vissa ljuskällor läcker för mycket. Lampor med mycket låg effekt kan då glöda även när dimmern är av. Nikos lösning är en lastkompensator som en fackman monterar vid den första lampan.

När dimmern eller lampan surrar

Ett surrande ljud kommer oftast från lampan och inte från dimmern, skriver Niko i sin genomgång av surr. Det gäller särskilt LED-lampor och lågenergilampor, och ljudet hörs ofta mest vid halv ljusstyrka. Nikos råd:

• Lampan är inte dimbar. Byt till en lampa som är märkt dimbar.
• Fel läge. Prova bakkant om dimmern har ett sådant läge.
• Lasten ligger utanför fönstret. Under minsta eller över högsta last kan dimmern surra. Ändra antalet lampor eller deras effekt, med gruppen avslagen.
• Lösa anslutningar. De kan ge ett mekaniskt surr. Slå av gruppen och mät innan du drar åt dem.
• Ljud från annat håll. En pump eller maskin kan höras genom elrören in i dosan. Hörs ljudet fortfarande med gruppen avslagen kommer det inte från dimmern.

Surr tillsammans med värme, bränd lukt eller missfärgad plast är ett annat fall. Slå då av gruppen och ring en elektriker.

Fler orsaker till flimmer, och hur du skiljer en dålig kombination från ett verkligt elfel, står i vår guide om flimrande LED-lampor.

Låta en elektriker byta: fast pris och rotavdrag

Ett planerat byte av strömbrytare eller dimmer får du som fast pris eller med en tydlig löpande ram hos oss. Priset får du innan arbetet börjar. Vad som påverkar det står på sidan priser.

Gäller jobbet din egen bostad kan du få rotavdrag. Enligt Skatteverket får företaget dra av högst 30 procent av arbetskostnaden på fakturan, och högst 50 000 kronor per person och år får vara rotavdrag. Rot och rut får sammanlagt bli högst 75 000 kronor. Material och resekostnader ger inte rätt till avdrag, så dimmern och lamporna betalar du fullt ut.

När du ska ringa en elektriker

Ring en elektriker i stället för att fortsätta själv när något av det här stämmer:

• Du vill byta en vanlig strömbrytare mot en dimmer eller en smart brytare.
• Den nya insatsen behöver en nolla som inte finns i dosan, eller en djupare dosa.
• Isoleringen på ledarna är sprucken, bränd eller spröd.
• Du kan inte para ihop varje ledare med en anslutning på den nya insatsen.
• Provaren visar spänning fast gruppen är avslagen.
• Dimmern blir het, luktar bränt eller dimrar ner ljuset av sig själv.

Ryker det ur dosan eller syns lågor, ring 112. Är det bråttom av andra skäl, till exempel med en brytare som gnistrar eller en dosa som luktar bränt, har El Jour 24 elektriker i jour hela dygnet i Stockholm. Ett planerat byte av dimmer, ny strömbrytare eller fler ljuspunkter bokar du via sidan om elinstallation.