Eluttag utomhus: IP-klass, jordfelsbrytare, kabel i mark och vad som gäller

Kraven på ett nytt eluttag utomhus

Ett uttag på fasaden, vid altanen eller på en stolpe i trädgården lyder under samma regler som ett uttag inne. Elsäkerhetsverket skriver det rakt ut på sidan Säker el utomhus: för fasta nyinstallationer gäller samma regler ute som inne. Skillnaden är miljön. Regn, frost, sol och trädgårdsredskap ställer krav som ett vardagsrum aldrig gör.

Myndigheten vill också att alla produkter du använder ute är CE-märkta. Föreskriften ELSÄK-FS 2022:1 kräver dessutom i 3 kap. 5 § att en anläggning är anpassad till miljön den sitter i. Enligt Elsäkerhetsverket är IP20 vanligast inomhus, medan det ute alltid krävs skydd mot vatten. Ett vanligt inneuttag hör alltså inte hemma på en fasad.

IP-klassen: så läser du koden

IP-koden kommer från den internationella standarden IEC 60529. I standarden står bokstäverna för «International Protection». «Ingress Protection» är en vanlig omskrivning. Efter dem följer två siffror, och de två siffrorna mäter helt olika saker.

Första siffran: föremål och fingrar

Den första siffran, 0 till 6, gäller fasta föremål. Samtidigt anger den vad höljet hindrar från att nå farliga delar. En 2:a stoppar ett finger och en 3:a ett verktyg. En 4:a stoppar en tråd som är en millimeter tjock. Vid 5 och 6 handlar det om damm: 5 är dammskyddad och 6 är dammtät.

Standarden kräver att en produkt klarar alla lägre steg för att få en viss första siffra. Ett uttag med en 4:a stoppar alltså också fingret och verktyget.

Andra siffran: vatten

Den andra siffran, 0 till 9, gäller vatten. Elsäkerhetsverket använder tre svenska namn för de steg som syns mest på uttag: IPX1 är droppskyddat, IPX3 strilsäkert och IPX4 sköljtätt. Enligt standarden klarar en 3:a vatten som strilar ner i upp till 60 grader från lodlinjen. En 4:a klarar stänk från alla håll.

Från 5 och uppåt provas produkten med strålar. Provet för 5 görs med ett munstycke på 6,3 mm och 12,5 liter vatten i minuten. För 6 är munstycket 12,5 mm och flödet 100 liter i minuten. En 7:a har legat nedsänkt i 30 minuter. Är höljet lägre än 85 cm ligger dess lägsta punkt då en meter under ytan.

X betyder inte utomhus

Ett X står där en siffra inte är angiven. Standarden säger att en siffra som inte behöver anges ersätts med bokstaven X. IPX4 talar alltså bara om skyddet mot vatten. Om damm och beröring säger märkningen ingenting. Påståendet att X skulle betyda «utomhusprodukt» finns på flera webbplatser, men det har inget stöd i standarden.

IP44, IP54, IP65 eller IP67

Upp till och med 6 bygger stegen i den andra siffran på varandra. En produkt märkt IPX6 klarar också stänk och droppar. Efter 6 bryts trappan. Standarden säger att en produkt som bara är märkt med 7 eller 8 inte är lämplig för vattenstrålar, om den inte har dubbel märkning. Därför är vissa produkter märkta IP65/IP67.

• IP44: tål stänk från alla håll och stoppar en tråd på 1 mm. Enligt Elsäkerhetsverket ska flyttbara trädgårdsprodukter, till exempel ljusslingor, vara märkta med lägst IP44.
• IP54: samma skydd mot vatten som IP44, men dessutom dammskyddad.
• IP65: dammtät och provad mot vattenstråle. Passar där uttaget kan träffas av en vattenstråle, till exempel från trädgårdsslangen.
• IP67: dammtät och provad nedsänkt. Står det bara IP67 är produkten inte provad mot strålar.

För själva uttaget nämner Elsäkerhetsverket IP23 som exempel på vad som krävs utomhus. En 3:a är provad mot vatten som strilar snett uppifrån. Sitter uttaget lågt, där vatten kan stänka upp från marken eller slangen, är det först en 4:a som är provad för stänk från alla håll.

Vad IP-klassen inte lovar

Proven görs med färskvatten, och standarden rekommenderar en temperatur på 15 till 35 grader. Standarden varnar själv för rengöring med het högtryckstvätt eller lösningsmedel, eftersom proven inte täcker det. Rikta därför aldrig högtryckstvätten mot ett uttag. Koden säger heller ingenting om frost, solljus eller slag.

En IP-klass gäller också bara i det monteringssätt som tillverkaren anger. Enligt standarden ska tillverkaren tala om när skyddet skiljer sig mellan olika sätt att montera. Sitter uttaget på något annat sätt är klassen inte provad, så följ monteringsanvisningen.

Jordfelsbrytare och skyddsjord utomhus

Kravet på jordfelsbrytare för uttag utomhus har funnits sedan 1990-talet. Det kom med föreskrifterna ELSÄK-FS 1994:7, som trädde i kraft den 1 maj 1996. Gränsen var då vägguttag upp till 16 A. Kravet gällde nya anläggningar, ombyggnader och utvidgningar, och det var enligt Elsäkerhetsverket inte retroaktivt.

I dag vilar kravet på standarden SS 436 40 00, utgåva 4. Enligt Elsäkerhetsverkets svar omfattar den allmänuttag upp till 32 A som används av vanliga personer, inte fackfolk. Den omfattar också flyttbar elmateriel upp till 32 A som används utomhus.

Byter du ett trasigt uttag krävs ingen ny jordfelsbrytare

Att byta ett befintligt uttag och dess kabel räknas inte som en ombyggnad. Elsäkerhetsverket svarar så i två frågor, en om ett uttag på fasaden och en om ett uttag på balkongen. Bytet är en underhållsåtgärd, och då finns inget krav på att sätta in jordfelsbrytare. Myndigheten rekommenderar ändå alltid att du kompletterar med en.

Jordfelsbrytaren ersätter inte jorden

Ett ojordat uttag ute blir inte godkänt för att det sitter en jordfelsbrytare före. Elsäkerhetsverket svarar nej på den frågan, eftersom jordfelsbrytaren är ett tilläggsskydd till skyddsjorden. Uttaget behöver båda.

En egen grupp i elcentralen behöver uttaget däremot inte. Det finns inget krav på separat matning, så länge uttaget inne som det matas från är skyddsjordat och skyddat av jordfelsbrytare.

Portabel jordfelsbrytare och testknappen

Saknar huset fast jordfelsbrytare kan du själv sätta en portabel mellan vägguttaget och verktyget. På sidan Jordfelsbrytaren – din säkerhet kallar Elsäkerhetsverket den en billig livförsäkring vid arbete med elverktyg ute. Den ska vara av typ A och märkt 30 mA eller 0,03 A. Den skyddar bara det som sitter efter den, och uttaget måste vara jordat och gjort för utomhusmiljö.

En jordfelsbrytare som ska användas ute ska klara minus 25 grader. Det står i Elsäkerhetsverkets broschyr Jordfelsbrytare – för säkerhets skull. Tryck på testknappen minst två gånger per år, så som myndigheten råder. Är brytaren tillverkad före 1996 rekommenderar den att du byter den. Löser brytaren ut varje gång det regnar? Läs guiden om när jordfelsbrytaren löser ut på natten eller vid regn.

Höjd, petskydd och locket som inte räknas

Föreskriften ELSÄK-FS 2022:1 kräver i 4 kap. 2 § att uttag har petskydd eller placeras så att risken för barnolyckor begränsas. Hur högt står inte i själva föreskriften. Elsäkerhetsverket hänvisar i stället till standarden SS 436 40 00, bilaga 41A.2.6. Där räknas risken som begränsad när uttaget sitter minst 1,7 meter över golv eller mark.

Höjdkravet faller bort om uttaget är petskyddat. Då får det sitta lägre, till exempel vid altanen eller på en stolpe i rabatten. Det vanliga fällbara locket räknas dock inte. I svaret om höjd på fasaden skriver Elsäkerhetsverket med versaler att ett självstängande lock INTE gör uttaget petskyddat.

På nätet förekommer också siffror som 50 cm över mark, för fuktens skull. Någon sådan siffra finns inte i Elsäkerhetsverkets svar om höjd. Låt tillverkarens anvisning och elektrikerns bedömning av platsen avgöra.

Vad du får göra själv utomhus

Vad en privatperson får göra med el bestäms av ELSÄK-FS 2017:2, 3 kap. 1 §. Paragrafen räknar upp några få arbeten som slipper kravet på elinstallationsföretag. Elsäkerhetsverket översätter dem till vardagsspråk på sidan Vad får jag göra själv med el?. För el utomhus blir listan kort.

Det här får du göra själv:

• Byta ett befintligt uttag för högst 16 A som sitter i egen kapsling eller dosa. Bryt först strömmen i elcentralen och kontrollera att uttaget är strömlöst, till exempel med en lampa du vet fungerar. Elsäkerhetsverket beskriver det på sidan Byta vägguttag. Det nya uttaget ska vara jordat och gjort för utomhusbruk, med minst samma IP-klass. Montera det enligt tillverkarens anvisning. Kan du inte kontrollera arbetet på rätt sätt ska ett elinstallationsföretag göra bytet.
• Montera skarvsladdar och stickproppar, och laga trasiga sladdar.
• Arbeta på en skyddsklenspänningskrets (SELV) på högst 50 V och 200 VA, med en säkring på högst 10 A. Det är punkt 4 i paragrafen. Ett exempel kan vara en trädgårdsbelysning på 12 eller 24 V, om transformatorn ger skyddsklenspänning och satsen håller sig inom gränserna.

Att sätta en portabel jordfelsbrytare i ett uttag är inget elinstallationsarbete. Elsäkerhetsverket skriver att du kan koppla in den själv.

Det här gör ett elinstallationsföretag:

• Sätter upp ett nytt uttag eller flyttar ett befintligt.
• Byter ett ojordat uttag mot ett jordat.
• Lägger kabel i mark. Elsäkerhetsverket har med det i sin lista över arbeten du inte får göra.
• Monterar eller byter en fast lampa ute. Undantaget för ljusarmaturer gäller bara torra utrymmen inne i bostäder.
• Gör alla andra ändringar i den fasta installationen.

Undantaget för skyddsklenspänning har gränser som är lätta att missa. Det räcker inte att spänningen är låg, kretsen ska vara just skyddsklenspänning. Framgår det inte av transformatorns märkning eller bruksanvisning, fråga en elektriker. Transformatorn till en 12 V-sats kopplas i ett vanligt 230 V-uttag, och det uttaget följer samma regler som alla andra. Är kretsen större än 200 VA gäller undantaget inte. Olagligt elinstallationsarbete är straffbart, och enligt Koppla säkert är det du som ägare som ansvarar för att rätt person gör jobbet.

Kabel i mark: även röret kräver behörighet

Det kan verka smart att gräva ner det gula kabelskyddsröret själv och låta elektrikern dra kabeln sist. Elsäkerhetsverket säger nej. I svaret på frågan «Vem får förlägga kabel i mark?» står: «Jordkablar för el och kabelskyddsrör avsedda för dessa kablar får endast förläggas av en person som ingår i ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram.»

I ett annat svar är myndigheten lika tydlig. Förläggning av skyddsrör är ett elinstallationsarbete, och bara ett registrerat elinstallationsföretag får utföra det. Gult är den färg som vanligen används för rör till starkströmskablar.

Rätt sorts företag

Det är inte alla företag som lägger kabel i mark som får göra det åt dig. Elsäkerhetsverket har en särskild registrering för kabelförläggning, men den gäller arbete åt elnätsföretag med koncession. Interna utomhusledningar på en bostadstomt hör inte dit. Kabel i mark åt en privatperson ska läggas av ett företag som har en elinstallatör med auktorisation A eller AL knuten till sig.

Djupet är elektrikerns sak

Hur djupt kabeln ska ligga, när den behöver rör och hur den märks ut står i standarden SS 424 14 37, utgåva 6, «Kabelförläggning i mark». Elsäkerhetsverket hänvisar dit för detaljerna. Djupet, bädden, röret och markeringsbandet följer alltså standarden, och den som lägger kabeln ansvarar för dem.

Vill du gräva schaktet själv för att hålla nere kostnaden, prata med elektrikern först. Röret och kabeln är elektrikerns arbete, så djup och bredd ska vara bestämda innan spaden sätts i marken.

Kabel till garaget över grannens mark

Ska kabeln gå över en annan fastighet, till exempel grannens tomt, gäller andra regler. Enligt Elsäkerhetsverket är det normalt bara den som har nätkoncession i området som får dra kabel över flera fastigheter. Det sker då med stöd av ledningsrätt eller servitut. Kontakta elnätsföretaget först och låt dem avgöra hur det ska gå till.

Innan du gräver: Ledningskollen och nätets kablar

Under en gräsmatta kan det ligga ledningar som tillhör elnätet, kommunen eller ett fiberbolag. Innan någon gräver ska ledningsägarna få frågan var deras ledningar går. Det gör du via Ledningskollen, en gratis tjänst för både privatpersoner och yrkesfolk med över 1 300 anslutna ledningsägare.

1. Gör ett ärende 10–14 dagar innan du ska gräva. Det är den tid Ledningskollen själv anger.
2. Vänta på svar från varje ledningsägare. De svarar med en karta eller med sprayfärg på marken. Det är ledningsägarna, inte Ledningskollen, som talar om var ledningarna ligger.
3. Räkna med att kartan kan slå fel. Ellevio skriver att lägena inte alltid är exakta, och att gamla kablar kan saknas i de digitala kartorna.
4. Gräv för hand nära en kabel. Inom en meter rekommenderar Ellevio försiktiga metoder, som handschakt eller sugschakt.

Ellevio är ett av elnätsföretagen i Stockholmsområdet. I sina anvisningar för markarbeten skriver bolaget att kablar för 0,4 till 24 kV generellt ligger på 0,6 meters djup. Både grundare och djupare kablar förekommer, till exempel där marken sänkts eller höjts. Varje kabel du hittar ska behandlas som spänningsförande.

Dina egna kablar finns inte på någon karta

Ledningskollen når bara ledningsägarna. Kabeln du själv låtit gräva ner till garaget, poolen eller en lyktstolpe tillhör dig, och den syns inte på deras kartor. Be därför elektrikern om en skiss över sträckning och djup, och spara den med husets papper. ELSÄK-FS 2022:1 kräver att en anläggning är märkt och dokumenterad så att delarna kan identifieras vid drift och underhåll.

Tänk också på träden. Ellevio påpekar att rötter söker sig till den lösa fyllningen i kabelschakt, och vill att träd planteras på avstånd från kablar.

Sladd eller kabel: vad tål att vara ute

Sladden till häcksaxen och kabeln i marken är två olika saker. På manteln till en sladd står en typbeteckning, och den visar vad sladden tål.

• H07RN-F: gummikabel för tunga förhållanden. Kabeltillverkaren Lapp beskriver den i sitt datablad som lämplig för utomhusbruk.
• H05RR-F: lättare gummikabel. Den sitter till exempel i den kabelvinda märkt IP44 som nämns längre ner.
• H05VV-F: den vanliga plastsladden. Tillverkaren Alte skriver i sitt datablad att den inte är gjord för permanent utomhusbruk.

En sladd som används mycket ute bör vara en kraftig gummikabel, till exempel H07RN-F, som tillverkaren anger som lämplig för utomhusbruk. Ta in sladden när den inte används. Den fasta kabeln i mark eller på fasaden väljer elektrikern efter hur den förläggs och vilken miljö den hamnar i. Elsäkerhetsverket påminner om att sol, vind, vatten och temperaturskiftningar med tiden kan göra en kabel farlig. Se över sladdarna innan säsongen börjar.

Skarvsladd från ett uttag inne

Det är inte förbjudet att dra ut en skarvsladd från ett uttag inne. Elsäkerhetsverket svarar så på en fråga om tillfälligt renoveringsarbete. Rådet är ändå tydligt: utrustning som används ute bör anslutas till uttag som sitter ute. I ett annat svar skriver myndigheten att häcksaxar, elgrillar och belysning ska sitta i skyddsjordade uttag utomhus, helst skyddade av jordfelsbrytare.

Den farliga varianten är ett ojordat uttag inne. Elsäkerhetsverket varnar för att koppla utrustning som kräver skyddsjord till ett sådant uttag, och kallar det livsfarligt. Måste du använda skarvsladd ska den vara jordad och gjord för utomhusbruk, och sitta i ett jordat uttag. Skydda den mot klämskador.

Kabelvindan tål mindre när den är upprullad

En kabelvinda klarar mycket mindre effekt när sladden sitter kvar på trumman. Bauhaus produktdata för Voltomats vinda på 20 meter anger högst 3 000 W helt utdragen men bara 1 000 W helt upprullad. Rulla därför ut hela sladden innan du kopplar in en elgrill, en högtryckstvätt eller en lövblås.

Går åskan, dra ur stickproppen. Enligt Elsäkerhetsverket är ett överspänningsskydd mellan uttag och propp inget fullgott skydd. Koppla bara in utomhusprodukter medan du använder dem.

Robotgräsklippare, motorvärmare och belysning

Tillverkarnas anvisningar ställer ofta samma krav som reglerna, ibland fler. Ett exempel är bruksanvisningen till Husqvarnas robotgräsklippare Automower 435X AWD NERA. Där står att strömförsörjningen ska sitta i ett uttag med jordfelsbrytare av klass A, på högst 30 mA. Den får inte stå på marken, inte riskera att hamna i vatten och inte kapslas in, eftersom kondens kan skada den. Lågspänningskabeln får varken kortas, förlängas eller skarvas.

Motorvärmaren ska enligt Elsäkerhetsverket sitta i ett jordat uttag utomhus. Kopplas den till ett ojordat uttag inne kan hela bilen bli strömförande om ett fel uppstår. Bor du i bostadsrätt har föreningen ofta egna regler för motorvärmaruttagen.

Fast belysning på 230 V i trädgården monterar alltid ett elinstallationsföretag. Elsäkerhetsverket skriver att belysning i fuktig miljö ute ställer höga krav på materiel och installation. Vilka armaturer och styrningar som finns står på sidan om belysning. Till en pool eller ett spabad följer du tillverkarens anvisningar och låter en elektriker planera matningen. Infravärmare på altanen har en egen guide om infravärme.

Julbelysning, timer och skymningsrelä

Inför jul hamnar många ljusslingor ute. På sidan Belysning utomhus skriver Elsäkerhetsverket att en flyttbar trädgårdsprodukt, till exempel en ljusslinga, ska vara märkt med lägst IP44. Saknar den IP-märkning ska den inte användas ute. Dekorationer på balkong och terrass får inte kopplas till uttag inne, utan till jordade uttag. Även skarvsladdarna ska vara jordade.

En timer eller ett skymningsrelä som sitter ute mellan uttaget och slingan är också en elprodukt i utomhusmiljö. Leta därför efter IP-märkningen även där. Kontrollera att sladd och kontakt är hela innan du sätter upp slingan. Har en slinga en trasig lampa som inte går att byta, lämna den till återvinningen. Det rådet står på myndighetens sida om julbelysning.

Ladda elbilen i ett utomhusuttag

Ett vanligt uttag på garageväggen går att ladda i, men Elsäkerhetsverket ser det som en risk. Laddning i en korrekt installerad laddbox eller laddstolpe ger enligt myndigheten en mycket låg risk, och det går inte att säga detsamma om vanliga vägguttag. Risken beror på strömmen, hur länge och hur ofta du laddar och hur anläggningen är byggd och skött.

Värmen kan uppstå i vilken kopplingspunkt som helst mellan uttaget och elcentralen, inte bara i själva uttaget. Uttag i bodar, carportar och garage är ofta allmänuttag, där flera uttag delar på en säkring. Det ger fler kopplingspunkter och fler ställen där det kan bli varmt. Eluttag orsakar enligt Elsäkerhetsverket omkring 70 utryckningar av räddningstjänsten till vanliga bostäder varje år.

Biltillverkarna sätter egna gränser. I Polestar 2:s manual står att laddkabeln aldrig får kopplas till en förlängningssladd eller förgreningsdosa, och att adapter inte får användas. Uttaget ska vara skyddsjordat, och säkringen ska klara den ström som är inställd på laddkabeln. Ska bilen laddas hemma varje natt är en laddbox rätt väg. Skillnaden förklaras i guiden om laddbox hemma, och installationen på sidan om laddbox.

Vad det kostar, och när ROT inte gäller

Ett planerat uttag på fasaden, en matning till en stolpe eller kabel till garaget får du som fast pris eller med en tydlig löpande ram, alltid innan arbetet börjar. Det här styr priset:

• Varifrån uttaget matas. Finns ett jordat uttag med jordfelsbrytare på insidan av väggen kan det nya uttaget matas därifrån, rakt genom väggen. Någon egen grupp i elcentralen krävs inte. Ligger närmaste lämpliga matning längre bort blir kabeldragningen längre.
• Väggen. Ett hål genom en trävägg går fortare att göra än ett genom tegel eller betong.
• Jordfelsbrytaren. Saknar gruppen jordfelsbrytare ska en monteras, och det ger mer materiel och arbetstid.
• Kabel i mark. Schakt, rör, kabel och återfyllning fram till en stolpe eller ett garage är ett större jobb än ett uttag på fasaden.
• Tidpunkten. Dagtid på vardagar är billigast. Kväll, natt och helg har jourtillägg.

Materiel som jordfelsbrytare och uttag tillkommer till självkostnad plus påslag, och står alltid specificerat. En akut jourutryckning kostar från 4 300 kr efter ROT-avdrag. Hur vi sätter pris står på sidan priser.

Rotavdraget har en gräns som är lätt att missa. För småhus godtar Skatteverket arbete i bostaden eller på tomten i nära anslutning till den, och att byta och montera vägguttag finns bland de godkända elarbetena. Men på sidan Ger arbetet rätt till rotavdrag? står också: «Inget avdrag ges för att dra el i trädgården». För bostadsrätter ges inget avdrag för att dra el utomhus.

Ett uttag på villans egen fasad kan därför ge rotavdrag, medan en kabel ut till en stolpe, en lampa eller ett uttag i trädgården inte gör det. Är huset yngre än fem år ges avdrag bara för att återställa befintlig el till det skick den hade från början. Grävning ger bara avdrag när den behövs för att försörja själva bostaden, som när el-, vatten- och avloppsledningar dras in. Där avdraget gäller är det enligt Skatteverket högst 30 procent av arbetskostnaden. Material ger inget avdrag.

När du ska ringa en elektriker

• Du vill ha ett nytt uttag ute, eller flytta ett gammalt.
• Uttaget ute är ojordat, eller matas från ett ojordat uttag inne.
• Kabel eller rör ska ner i marken, till garaget, poolen eller en stolpe.
• Jordfelsbrytaren löser ut när det regnar, eller går inte att återställa.
• Locket är trasigt, kapslingen är sprucken eller det har kommit in vatten.
• Det luktar bränt eller blir varmt vid uttaget när bilen laddar.

Har det kommit in vatten i ett uttag, eller går jordfelsbrytaren inte att återställa en kväll, har El Jour 24 jour dygnet runt i Stockholm. Läs mer på sidan om eljour i Stockholm. Ett planerat uttag på fasaden eller el ut till trädgården bokar du via sidan om elinstallation.